HEM | Vedpanna gjutjärn | Vad är gjutjärn |

Gjutjärn och vedpanna

 

vedkamin
 

Gjutjärn - mitt överlevnadskit


Stormen dånar, regnet piskar smattrande mot fönsterrutorna. Träden böjer sig underdånigt för sin Herre vinden. Hotet närmar sig, mörkret tätnar. Kylan sprider sig i huset. Lamporna slocknar. Elen borta på obestämd tid. Middag ska lagas. Hur göra då?
Jo, man tänder stearinljus för synens skull. man laddar sin gamla gjutjärnskamin med torr och fin ved från vår duktiga vedleverantör.

 

Tänder på och känner den ljuvliga värmen spridas. Det knastrar så hemtrevligt. Det luktar så gott.

Situationen är under kontroll. Badkaret är fullt med vatten. Då kan vi använda toaletten trots elbortfall. Rena glasflaskor tillika plastdunkar för matlagning och tandborstning.

Middagsdags. Min gjutjärnsstekpanna steker lydigt strimla bacon på kaminen. Ställer den åt sidan på ej fungerande gjutjärnsplattor på den elektriska spisen. Kånkar fram min gjutjärnsgryta och placerar den på kaminen. Klickar i en stor bit smör. Fräser hackad lök tillsammans med massor av hackade paprikor i olika färger. Ett skådespel att se, alla dessa färger gult, grönt och rött mot den svarta gjutjärnsbotten med muntert fräsande smör i ljuslågornas fladdrande sken.

Drar så min kära gjutjärnsgryta åt sidan och häller i ett par deciliter ris. Doftar över lite curry, rör om och låter fräsa någon minut. Himmelska dofter. I med vatten. På med locket. Kollar si så där efter tjugo minuter. Rör i bacon - från gjutjärnsstekpannan. Smakar av. Salt? Peppar? Smör behövs inte mer - helt lagom som det är.

 

Ställer gjutjärnsgrytan på middagsbordet. Serverar med bröd utan smör. Placerar en stor vattenkittel på gjutjärnskaminen, diska måste man dessvärre. Häller upp vinet och avnjuter måltiden i skenet av levande ljus och det rogivande knastret från gjutjärnkaminen.

Inga Lill